Kungsstugan

Kungsstugan låg tidigare på Järntorget och det exakta byggnadsåret känner man inte till. Men huset är känt sedan 1500-talet, och det är möjligt att det byggdes redan på 1400-talet.

Huset är av en typ av byggnad som kallas för gästabudstuga, sådana hus brukade höra till rikare borgares och stormäns gårdar. Men ursprungsgården som hörde till kungsstugan verkar ha blivit riven redan på 1500-talet. Huset kom istället att tillhöra en annan gård som kallades borgmästaregården eftersom borgmästaren Lars Bohm lät bygga den.

 

Kungsstugans undervåning består av fyra visthusbodar och övervåningen består av en gästkammare och en sovsal. I dessa rum finns tak och väggmålningar bevarade som troligen kom till 1580 och sedan på 1620 talet. Till övervåningen kommer man genom en trappa på utsidan av huset som leder upp till en svalgång, som i sin tur leder in till rummen. Men svalgången är vanligtvis stängd med hjälp av en låst lucka för att hindra skadegörelse.

Huset har fått sitt förnäma namn eftersom Kung Karl IX ska ha gästat stugan 1580 och 1581, fast vid det tillfället gick han under namnet Hertig Karl då han inte blev krönt till kung förrän 1604. Anledningen till att han ska ha gästat stugan var att han övervakade renoveringen av Örebro slott. Det är troligtvis hans egna hovmålare som är ansvarig för delar av målningarna på övervåningen, som möjligen gjordes inför hans besök. Sovkammaren har enligt traditionen kallats hertig Karls sängkammare. Gäststugan har kallats Rikssalen eller Vasa gamla Rikssal.

Men den första ägaren till huset som man känner till var den mäktige köpmannen och överborgmästaren Lars Olofsson Bohm (1571-1629). Bohm är värd att nämna också eftersom han hade en lite intressant levnadshistoria. Han var nämligen son till en skräddare i Örebro, men gick i skolan, först i Örebro och sedan i Västerås och slutligen i Arboga där han praktiserade i handel. Han gav sig sedan av till Stockholm där han arbetade i åtta år innan han kom tillbaka till Örebro, 1595. Han blev där borgare, och valdes till rådman 1602 och blev en av stadens fyra borgmästare 1605 och slutade sin karriär som överborgmästare 1616. Inte alls en dålig karriär.

Huset hade flera ägare efter Bohm men stod under långa perioder tomt, även om man vet att den även efter Karl XI har använts som gäststuga. Axel Oxenstierna bodde där vid ett par tillfällen omkring 1630.

Annars har huset också använt till förrådsbyggnad, till många kultur- och historieintresserades förtret kan jag tillägga.

I slutet av 1700-talet kom byggnaden i familjen Westelings ägo och den kallades då ofta för Westerlingska gården. I slutet så ägdes den då av tre äldre systrar, men efter den sista av dem frånfälle så kom den i Örebro stads ägo.

Sedan 1912 har husets vårdats av Örebro museum, vilket måste ha fått många att andas ut av lättnad. De som ville besöka huset och dess övervåning hade nämligen varit tvungen att flytta undan skinkor, och korvar när de ville titta på de imponerande målningarna. Under 1870-talet hade de besökarna fått sätta sig på ärt- och grynsäckar som stod utmed väggarna!

 

Huset flyttades från sin plats på Järntorget 1899/1901 och blev därför det första huset att hamna på Lars Bohms udde vid stadsparken där Wadköping senare skulle komma att ligga. Detta innan några planer om ett kulturreservat hade kommit upp på högre instanser. Kungsstugan fick dock sällskap av Cajsa Wargs hus redan 1910. Men då man byggde upp resten av Wadköping så flyttades huset ett tiotal meter till den plats där man kan se det idag.

 

I kungsstugan kan man idag hitta ett museum med flera utställningar, en handlar om Kungsstugan och en annan som berättar om Wadköping.

Tillbaka till husen