Handskmakaregården

 Handskmakaregården låg från början på Drottninggatan 41 och huset byggdes i början av 1700-talet. Husets förste ägare som man känner till var skepparen Mårten Billgren den äldre (död 1762) och efter honom ägdes gården av hans son Mårten Billgren den yngre (död 1790). Gården hade sedan flera ägare, och gården delades i början av 1800-talet två delar som ägdes och beboddes av olika personer. Omkring år 1830 kom den ena av gårdshalvorna att ägas av en A. Flygelholm och det är denne Flygelholm som har gett gården sitt namn, han var nämligen sämsk- och handskmakare. Han bedrev sin verksamhet på gården i omkring 25 år. I ett av gårdshusen hade han sin verkstad och där bodde också de gesäller som fortfarande höll på att lära sig yrket.

 

 

Den andra halvan av gården ägdes under denna tid av sadelmakaren J.D. Janssons änka Anna Kristina (Jansson själv hade ägt gården sedan 1825.) Hon ägde gården fram till 1868 och hennes dotter mamsell Anna Lovisa Jansson tog över efter henne och hon ägde sin gårdshalva i två år.

 

Det har även bott många andra i huset både före och efteråt, bland andra skomakare, skräddare, murare, en skogsförvaltare, en bokbindare, skepparänkor, en landskontorist, murargesäller, kungliga trumpetaren Hintze med fru, vagnsmakare, målare och många fler, varav några hade rätt fina yrken som till exempel hovkonduktören Per Lundmark som bodde i gården med sina två söner, ”konduktör” betyder här att han var andre arkitekt i kungliga byggnadsstyrelsen. Han var också stadsarkitekt i både Örebro och i Norrköping.

Lundmark är också värd att nämna av en annan anledning, nämligen att hans son Carl Lundmark var förebilden till Hjalmar Bergmans romanfigur ”arkitekten Grundholm”som dök upp i ”Farmor och vår herre.” Det blir lite extra intressant eftersom Carl Lundmark är den enda av Bergmans romanfigurer som vi med säkerhet vet har bott i ett Wadköpingshus.

 Tillbaka till Husen